|
|
Vikingarnas vin
Mel: På blomsterklädd kulle
I tiden som svunnit
så fjärran och forn,
då levde man lustigt en gång,
och galten och mjödet
i gudarnas horn
gick runt hela Valhall med sång.
Och in kom Iduna
med äpplet i handen,
och upp sprang då asarna
unga i anden
och drack ännu mera
och mådde galant,
för vattnet var inte bekant.
Men nu är den borta,
den tid har gått ut,
som levdes i Valhalls salong,
och galten är mager
och mjödet är slut
och tystnat har gudarnas sång.
Men vinet, ja vinet
ger ungdom tillbaka
så skynda er alla,
lyft glaset och smaka,
och känn att ni lever
och anden är fri
och gudarnas like är vi.
|
|