I Barcelona

I Barcelona


En dagbok

av
Henrik Larsson Bauman
2007



I maj 2007 åkte jag ner till Barcelona. Jag hade sedan något år tänkt att flytta dit igen och åkte tillslut ner för att ordna ett boende. Jag bodde där tre år redan 93-96. Då gick jag i en konstskola och bodde tillsammans med min tjej Ute som undervisade i en dansskola. Det gick hårt åt mig när vi två bröt upp och jag hamnade både på psyket och på gatan i Barcelona. Här följer dagboken jag skrev i maj 2007 när jag återvände till Barcelona.



2007-05-08 Om man sitter (pennan påminner mig om att visa svaghet) vid ett bord i mitten av rummet, vänd mot dörren, den enda kanske, så borde den inträdande personen förvänta sig att bli hälsad av den som satt sig. …. (smoke) Tänker lite och skrattar sen för mig själv. Trust in perfection, the beautiful. But be aware of the ugly. Dirt. Är det dags att gå och lägga sig? Eller är det dags för en cigg till? Sätter mig och röker med två damer på gården. Rökgården. Man får inte röka på rummet. Nej, det är en snubbe och en dam. Jag undrar… Har hittat det rätta pensionatet. Om jag inte minns fel så bodde jag på det här pensionatet för ungefär elva år sedan. Röker lite försiktigt. Ger bort min ena tändare till damen. Den tändaren jag köpte på pressbyrån i Märsta. 03:20 Kan inte sova.



2007-05-09 10:40 Sitter på rökgården. Har varit ute och ätit frukost. En café con leche och en croissant. Jag vill göra en dokumentär. Borde köpa ett block istället för att skriva på utskriften av bokningen av flygbiljetten. Har tvättat mig i ansiktet och under armarna. Borde gå och äta. Går ut till rökgården istället och träffar en dam från Nya Zeeland. Hon heter Ruth och vi snackar ett tag. Går sen in på mitt rum och ”snackar med trollen”.



Går in på ett fik typ rullband. Beställer en café con leche och en croissant. Det blir inte mycket av idag. Glömde glasögonen igår när jag gick ut en extra sväng. Jag lade märke till hur liten min värld är. Den yttre världen tränger sig på. Vad ska jag hitta på? Kan gå förbi Utes hus igen, för att se om hon är där. Vill inte jaga. Jag lyckas inte ta itu med Babylon. Vill bara skapa i tysthet. På andra sidan av tystnaden. Ska jag ta en promenad? Går tillbaka till Sala Pares och tittar in igen. Ska ringa mamma. Har köpt ett telefonkort. Jag och en tjej som hjälpte mig har försökt att ringa utan resultat. Går hem till pensionatet och ser om föreståndaren kan hjälpa till. Sätter mig först på plaza Real för att vänta lite med att störa föreståndaren. Det är siesta nu. Jag hoppas att jag har bra karma. Eftersom den inre världen är väldigt svag just nu. Och den yttre tränger sig på. Jag verkar ha tur. Ingen har försökt att lura eller bestjäla mig. Jag såg igår hur mycket smidigare marockanerna och resten av afrikanerna för den delen var. Enklare. Lättare. En fågel sjunger vackert.

För att läsa resten av berättelsen, besök min hemsida: www.henriklarssonbauman.com