| |
Om litteratur | Novellen | Litteratur
="oldwolfie"
ja de tråkiga är väl att man inte vet fäörrän man köpt o läst om det är skräp
o språket
jag tycker man ska behålla sin särart det är ju det som gör hela berättelsen
kanske ska man inte gå på kurs då man plötsligt ska skriva som alla andra vad blir de då för skillnad på berättelserna
har du läst sinuhe egyptiern där har vi ett underbart språk tycker jag
o så har vi ju pölsan o självmordresan
jag fastnar nog gärna för de som inte följer alla ramar
som överaskar som ger det oväntade
så kanske ska man behålla sin särart
eller>??
Det är en fråga som jag grubblat på mycket. En skrivskolefröken tyckte jag funnit min röst och det kan ju bli lite av en särart beroende på hur unik den är. Men jag tror att man bör skriva väl och utan konstigheter för att läsaren skall hänga. Läsaren skall inte bromsar av krångliga meningsuppbyggnader eller liknande. Det kallas att skriva litterärt. Sedan kan man söka lite orginalitet som krydda på moset.
ja de tråkiga är väl att man inte vet fäörrän man köpt o läst om det är skräp
o språket
jag tycker man ska behålla sin särart det är ju det som gör hela berättelsen
kanske ska man inte gå på kurs då man plötsligt ska skriva som alla andra vad blir de då för skillnad på berättelserna
har du läst sinuhe egyptiern där har vi ett underbart språk tycker jag
o så har vi ju pölsan o självmordresan
jag fastnar nog gärna för de som inte följer alla ramar
som överaskar som ger det oväntade
så kanske ska man behålla sin särart
eller>??
Hej gamle warg. 
Jag har läst mycket genom åren. Som liten kille vandrade jag regelbundet till Majornas Bibliotek på Karl Johansgatan i Göteborg och lånade böcker. Som sommarbarn i Dals Högen tog jag med en bunt böcker på sommarlån.
Jag försökte tillgodogöra mig hur olika författare formulerade sig men misslyckades alltid. Antingen fångades jag av handlingen om boken var bra. Var boken ointressant la jag från mig den.
Jag började skriva på allvar för ett par tre fyra år sedan och gick med i ett par skrivarkurser på internet. Du skriver rappt påstod någon. Handlingen rullar förbi som på en film medan jag läste sa en annan. Spännande sa en tredje, jag kunde inte lägga från mig texten innan jag läst färdigt. Jag läser och hänger inte upp mig någonstans säger ytterligare en.
Men allt jag skrev, skrev jag på "talspråk" och det är fel sa fröken på skolan.
Jag grubblade på hur man skall skriva. Vilken form man skulle ha på sitt språk. Jag beslöt mig för att försöka skriva litterärt även om jag inte var säker på riktigheten i mitt beslut.
En enkel "poll" bland bekanta visade att de flesta läste handlingen utan att reflektera över språket.
I de här raderna börjar jag var och varannan mening med jag 
Nu har mitt språk utvecklats och jag har lärt mig en del regler om att bygga upp en roman eller deckare. När jag sedan läser författare som fått flera böcker publicerade ser jag att många av dem skriver rätt torftig. Det finns författare som skriver spännande och intressant på ett torftigt språk och det finns författare som skriver väl men saknar innehåll och spänning. Ändå publiceras de. Översätts. Tjänar pengar gräs!
Varför?
Jag kan inte finna annat än att förlagen ger ut böcker på författarens namn och tidigare försäljningssiffror utan att se på innehåll och kvalitet. Vissa förlag ger enbart ut översättningar av böcker som sålt bra utomlands.
Debutanter göre sig ej besvär.
Men det är inte bara förlagen som bestämmer kvaliten på de böcker som ges ut. Så länge det finns köpare av skräp publicerar man skräp.
|
|
