| |
|
JAG VAR DÄR
Jag var där
- där i det skälvande ögonblicket av överlämnande
när mina barn av krafter vida överstigande mitt förstånd kom till världen
lika prisgivna inför livets möjliga godhet som min längtan till kärlek
till det tillitens ögonblick att en gång fått säga ja
till den livets längtan min kärleksvän
gav i ögonblick av lycka
som då i hennes urkropps starka instinkt
i de inre krafters omutliga vilja att föda och födas
föda ut och födas in i världen
och jag var där
fick vara del av den mottagande glädjens närvaro
då ni kom – mina barn
då ni mina underbara kvinnor
gav ert liv ett liv att älska
och gav i samma stund mej den yttersta av tillitsgåvor
att de barn min drift så övermodigt alstrat
som livets gåva mjukt i mina händer
lagts att skyddas – ja
och hjälpas – ja
men viktigast av allt
att älskas fria – levande
och starka nog för livets val…
Vi sagt oss älska - vi sagt oss att den längtan som vi burit
och som i ett ögonblickens eruption av utomhet av inre viljors krafter
givit oss ett liv att älska – nu jag vet - då jag intet visste - om att höra till
om att känna, veta, vilja, önska
allt som gör de kärleks mål jag älskar till älskande och goda
kännande och starka, viljande och sprudlande av glädjelyckans vetskap
att den livets sköra tråd som bär det vara
som nu blivit deras del i universums
möjligheta önskan
till den kärleksblomning
som kan göra liv till liv…
|
|
