| |
|
Med dig i mina armar
Mel: Med dig i mina armar
Allting var så grått, himlen var så mulen
hela livet var så mörkt och trist.
Dagen var så lång, kvällen var så kulen
men min lycka fann jag då till sist.
Med dig i mina armar, en solstråle småningom bröt fram
och molnen de försvann
allt blev så underbart ljust och lätt, vi hade ju varann.
Med dig i mina armar, en känsla av lycka jag förnam
för ljuv och underbar, för sagolik att vara sann.
Jag tog dig i min famn och jag viskade så ömt:
Jag älskar dig du lilla, vill du blir min fru?
Oh, ja tack sa du.
Med dig i mina armar, mitt liv fick en mening och jag fann
min dröm var verklighet för vi älskar ju varann.
|
|
