Vi brukade leka på gatan.

		Kommentarer Spara text
		Vi brukade leka på gatan. Alfred satt vid middagsbordet med händerna vilande på bordet. Det mesta av maten fanns kvar på tallriken. Hans ögon skådade i fjärran. Vi spelade brännboll på Koopmansgatan. En av rönnarna, den utanför konditoriet, och en stupränna på motsatt sida av gatan tjänstgjorde som rundningsmärken. Slaglinjen gick över gatan mitt för tvåan. Vi spelade utan brännare. Genom att träffa dem som sprang mellan rundningsmärkena blev denne bränd. När en motståndare blev bränd eller en utespelare tog lyra bytte man sida. Vi hade ingen poängräkning. Den som var innelag längst tid var bäst. Men vad jag kan minnas handlade just brännboll inte så mycket om att vinna. Det var för all del en tävling men mest en lek. På båda sidor gatan fanns landshövdingehus med fönster. Vi måste vara försiktiga så vi inte slog sönder någon ruta. Bredvid konditoriet låg en herrfrisering inom vår markerade brännbollsplan. Trottoaren på den sidan var turligt nog bred vilket tillsammans med raden av träd eliminerade risken för olyckshändelser ganska mycket. Vi var ett tiotal barn. Alla bodde i kvarteret och hade varit klasskamrater i första och andra klass. Nu gick vi i fjärde klass. Från tredje hade man delat upp oss i pojk- och flickklasser med tillskott av elever från så avlägsna kvarter som Galatéagatan. Ja en del kom till och med längre bortifrån. Kent Petterson, KåPe kallad i klassen, bodde på Gröna gatan. Det vill säga den ursprungliga Gröna gatan. Den med små trähus som gick från Gråberget ner mot Chapmans torg. Eller var det mot Jaeger Dorfsplatsen? När vi tröttnade på att spela brännboll gick några av oss till 36:an och fortsatte vår lek. Vi klättrade över planket till trädgården på husets baksida och lekte gömme. Under leken tappade jag min fickkniv. Någon påstod att en av flickorna tagit den. När hon hörde beskyllningen sprang hon skrattande över gården mot sin uppgång. Hon hann in i trapphuset innan jag kom ifatt och stoppade henne genom att hålla fast henne bakifrån. – Ta hit kniven, flåsade jag. – Jag har inte tagit den, svarar hon. Vi var båda andfådda efter språngmarschen över plank och gård. – Tror du mig inte får du känna över mig, fortsätter hon. Lätt klädda som vi var under sommarlovet fanns inte många ställen att gömma något. Sonja var klädd i blus och långbyxor med två fickor. Jag stoppade ner häger handen i den första fickan. Stannade mitt i rörelsen och blev som förstelnad. Sonja flämtade till och spände sig. Min hand kände värmen från hennes kropp; lårets insida ljumsken närheten till hennes intimaste. Visserligen hade vi som första- och andraklassare badat nakna tillsammans i skolbadet men det var några år sedan innan puberteten vände upp och ner på tillvaron. Försiktigt och noga med att inte beröra hennes mest intressanta kroppsparti drog jag upp handen. Den vänstra fickan var också tom. Såvida det inte låg något längst ner i fickan dit jag av blygsel eller hänsyn inte ville känna efter. – Fan, sa Alfred över tallriken med middagsdessert. Gjorde jag fel? Skulle jag ha hållit kvar handen i fickan kanske? Skulle jag kanske ha rört vid henne? Var det vad hon ville? Ville hon bli smekt mellan benen? Han tittar upp och möter Sluggos oförstående ögon. sune Visa mina texter Visa mina kommentarer

Vi brukade leka på gatan. | Novellen | Noveller

I am Lu Kang, so of Lu Ban, and I wonder , do you wanna join our forces by becoming one of our generals?

- Hoho, so you are a young lord? May I ask why you honour me, a simple man and traveler to be a general in your highness army?

- You are more then a SIMPLE man if you can kill a troop of 104 Yellow Turbans all alone. We, the purple Lu, could have use of a man like yourself. So what say you?

- Aye laddie, you seem to be nice men but what are your purposes by building an army?

- We simply whant to rule the land, no lead the land to a future of happy people and wealth. We whant to save the lives of the young and save the land from the Yellow Turbans that invade, destroy and burn down all the villages they come across. We whant the land united under one colour!

- Haha, you had me from when you said you wanted to make the people happy lad! I only have one condition.. NEVER touch my flask NOR my spear! Touch and you start flying all over the place in peases and that would

Nya historier

Har du något nytt på gång?

webmaster jim

="oldwolfie"

fortsättning??

gulligt

Jag skriver en del texter från Majorna i Göteborg. Jag gör det ibland som återblickar av den gamle Alfred som sitter på hemmet ibland som narvaro av den unge Alfred. Det blir ett litet tidsfel. Jag tänker mig den gamle alfred som en skröplig pensionär på servicehuset. betydligt äldre än vad han skull vara om han växte upp på femtiotalet Smile

Men författare får väl ta sig friheter. Fler kommer men de blir kanske inga direkta fortsättningar.

sune

:)

fortsättning??

gulligt

oldwolfie

Kommentera

Förnamn

Rubrik

E-post (Om du vill bli meddelad när någon skriver.)

Text

(Logga in för att kunna lägga till bild!)
För att skydda oss från spam, klicka i dom gröna rutorna!

Kategorier

Nya historier