| |
|
Man får vänja sej
Betraktelse av livets vilor
MAN FÅR VÄNJA SEJ
Hon log och sa
- Du är en lycklig man
Bakom slutna ögonlock
en blick i inre världar
- Ja, understundom,,,
blev mitt svar
Understundom tillräckligt
lycklig för att kunna leva
med min olycka
Tillräckligt lycklig för
att kunna följa livets dyning
upp i ljuset från de mörka dalars
vilsna längtan
Men i ljuset
eller mörkret också veta
- ingenting förblir...
Allt har sin tid
vill man leva
får vänja sej
därvid...
|
|
