I går så tittade vi på film, den trettonde våningen (The Thirteenth Floor) väldigt spännande och den väckte en del tankar. I filmen så skapar dom en datasimmulerad värld där innvånarna tror att dom är helt äkta och lever som vi gör, jobbar, äter, sover osv. Men ett par stycken kommer på sanningen och deras teori bevisas genom att dom försöker åka utanför stan, på väg ut genom stan så stöter dom på skyltar att vägen är avstängd, med dom fortsätter och kommer till "världens" slut och som ersätts med ett enkeld data rut nät...

Så för att innvånarna i datasimmuleringen ska förbli ovetande om att dom bara är en simmulering så uppfanns alltså olika sätt att hålla dom kvar i stan.

Då trillar mina tankar tillbaks i tiden tills då vi trodde att jorden va platt och man kunde ramla av kanten om man inte va försiktig. (programerana va ivriga att testa sitt program och uppfann en nödlösning för att hålla invånarna på plats.)

Programmerarna jobbar på med sin simmulering och nu kan vi faktisk åka runt jorden. (en bra lösning på att hålla folk på plats är ju att man kommer tillbaks till startpunkten om man går för långt, på så vi kan man ju inte komma utanför simmuleringen.)

Och vi ser ju fortfarande att programerarna jobbar på, vi upptäcker ny planeter och stjärnor och kan se längre och längre ut i rymden...

data program

jorden va platt...